Mlöh...
Det känns svårt att märka av triviala problem som världssvält och krig när man står på toppen av världen och stirrar ner.
Kristoffer..... Över n' ut...
Brev till mig själv
Stanna.
Känn varenda atom i din kropp vibrera i resonans.
Andas in.
Andas ut.
Allt kommer att lösa sig, ta det bara lugnt och räkna till tio.
....
Och nu har känslan som beskrevs i tidigare inlägg blivit mer frekvent.....
Ibland....
Men fan bara ibland, kan man få uppleva att man blir lycklig av att bara vara i samma rum som en viss annan människa
Laid to rest
If There Was A Single Day I Could Live, A Single Breath I Could Take, I'd Trade All The Others Away. The Blood's On The Wall, So You Might As Well Just Admit It. And Bleach Out The Stains, Commit To Forgetting It. You're Better Off Empty And Blank, Then Left With A Single Pathetic Trace Of This. Smother Another Failure Lay This To Rest Console Yourself, You're Better Alone, Destroy Yourself, See Who Gives A Fuck. Absorb Yourself, You're Better Alone, Destroy Yourself. I'll Chain You To The Truth, For The Truth Shall Set You Free. I'll Turn The Screws Of Vengence, And Bury You With Honesty. I'll Make All Your Dreams Come To Life, Then Slay Them As Quickly As They Came, Smother Another Failure Lay This To Rest Console Yourself, You're Better Alone, Destroy Yourself, See Who Gives A Fuck. Absorb Yourself, You're Better Alone, Destroy Yourself. See Who Gives A Fuck. Failure. If There Was A Day I Could Live, If There Was A Single Breath I Could Take, I'd Trade All The Others Away, I'd Trade All The Others Away.
// Tokbäst låttext och jag kommer förmodligen att dyka upp när just Lamb of god spelar på House of Metal i Umeå i mars 2010.
Sweet!
Hjälp, politik och jobbiga saker
Det finns ju vissa saker som är positiva med att gå Naturvetenskapliga programmet, som till exempel så kan man vara bättre på vissa teoretiska saker som vissa som är äldre än en själv har problem med. Just detta exemplet passade in på mig idag då jag hjälpte en tjej som går i trean på Entreprenör programmet. Kändes najs att hjälpa någon med Matte C, särskilt när hon i fråga har funderat på att hoppa av den kursen på grund av att deras lärare är inkompetent som pedagog.
Annars är det ju något annat intressant det här med känslor. Inte allt för ofta känns allt som något annat än en lång transportsträcka, färgat lite dassigt grå. Visst, klart att man är glad, men det är en känsla som rinner av tämligen snabbt till skillnad från sådant som ångest. Nu menar jag inte den där formen av ångest som: "Åh nej, jag har prov imorgon och har inte pluggat!", det tycker jag är likgiltigt, det kan man alltid göra om men saker som man har sagt eller gjort kan man inte sudda ut.
Få saker, förutom då kanske världssvält och krigen i länderna i öst där folk bråkar om vems hittepåkompis som har visat sig var, eller ännu bättre, krigen för att "befria" olika länder från deras diktatorer(dvs kriga för att komma åt svart guld, texas tea eller olja som det nu också heter), tycker jag är värre än känslan av ångest. En av de känslor som kan växa inom en och göra en illamående. Det är även en känsla som jag tycker att jag upplever kanske allt för ofta och jag vet ärligt talat inte varför. Det kan ju vara så att jag oftast inte tänker utan låter de åsikter jag har flyga ut - det är inte bra.
LOL
Två pers har besökt min blogg
En svensk, en tysk och en amerikan
Har inte skrivit på ett tag nu så jag tänkte att det var dags att skriva ett till inlägg, kanske inte det saftigaste eller det djupaste, men vad fan, ibland måste man ju t ex. bara rekommendera ett par schyssta band!
Först ut är då Scar symmetry. Bästa albumet tycker jag är Pitch Black Progress, men Holographic Universe går ju inte av för hackor heller. Lite härlig svensk dödsmetall med mycket melodi, och ja, det älskar vi!
Scar symmetry - The Illusionist
Nästa band som jag tycker smiskar stjärt är Heaven Shall Burn, ett dödsmetallband från Tyskland med en trummis som får trumsetet att låta som en M-60. Det är bra.
Heaven Shall Burn - Endzeit
Då hade jag tänkt snöra ihop säcken med det hårdaste då. The Faceless med deras album "Planetary Duality". Ett häftigt och progressivt band med intressant tema på detta album, samt att låten "Planetary Duality I: Hideous Revelation" sätter en i en riktigt mysig stämning. Läs den här texten samtidigt som du lyssnar på låten, nackhåret kommer att göra sig påminnt. http://www.metatech.org/Art_Bell_Area_51_aliens_audio_tape.html
The Faceless - Planetary Duality I: Hideous Revelation
Det får avsluta detta inlägg och kom ihåg, Smid tapiren innan tapiren smider dig.
Goddag, goddag
Var nyss med famijen på hägnan och besökte medeltidsveckan som de anordnar en gång per år.
Då kanske man kan fråga sig: "Vad är det för svammel?" Jo, det är en blandning av riddare som slåss(tänk lajvare på hormoner, samt att de har enorm självdistans), hästridning och äventyrsstigar.
Man kan ju då fråga sig en till fråga, nämligen:"Varför vill Kristoffer 17 år gammal följa med mor, far och bror(9 år gammal) på detta?" Jo, det har jag också svaret på. Jag GILLAR min familj och tycker att det är kul att umgås med dem, oberoende på vad vi hittar på( det är ju klart, jag hade inte kunnat käka ett De Luxe mål på Max om jag inte hade följt med heller......).
Nu när jag har pillat klart på detta inlägg så ska jag nog dra mig ner i källaren och pressa lite överkropp med skivstången jag har, för jag har insett att man inte behöver nå mycket mer för att kunna träna hela kroppen. Dessutom har jag varken träningsbänk(vilket innebär att jag inte kan göra bänkpressövningar eller pullovers till exempel) eller särskilt tunga vikter( 35 kg för att vara exakt), men nog känner jag av det efteråt ändå. Axelpressen, skivstångsrodden, dipsen, tricepsextensionerna(skallkrossen) och bicepcurlsen blir ändå ganska saftiga efter ett tag om man säger så.
Nu tänkte jag ju egentligen inte att det här skulle bli ett inlägg där jag skryter om min fysiska kondition(not), men "fuck me", det blev det.
Förresten......2
Jag har sett att jag har hela 3 läsare! Jag kan inte förstå hur det kommer sig med tanke på att endast två bör veta.....hmmmm.......
Eftermiddag
Nämen se goddag, tänka sig att just du skulle komma in och läsa vad jag tycker och tänker denna fredags eftermiddag.
Jag har nyss kommit hem från Kvantum efter ännu en dag av uppackande och frågebesvarande på kolonialavdelningen ,som det så fint heter, och nu har jag slängt mig i en 100-kgs hög på sängen och lagt datorn på magen för att knappra in ett litet inlägg. Jag kan ju ta och berätta att man har lyckats roffa åt sig en av de sista biljetterna till Pablo Franciscos uppträdande i kulturens hus( Who you foolin'?) i höst samt fyra stycken biljetter till filmen Brüno imorgon. Ska bli najs att gå på premiären och jag kanske skriver ett utlåtande om den i övermorgon, jag har tämligen höga förväntningar på den med tanke på hur bra Borat var. Vissa kanske skulle kalla den vulgär och pinsam, men i mina ögon är det ett av de största ögonblicken inom filmens historia när Borat och hans ganska korpulente, för att inte säga smällfeta, kameraman springer in på en konferens på ett hotell nakna och jagande varandra med en dildo. Den platsar bland mästerverken som No Country For Old Men och Citizen Kane( har aldrig sett den sistnämnda, men den återfinnes på varenda videofils lista över filmer som de skulle kunna ha apsex med), högt uppsatt på en piedistal av stekfett.
Nu ska jag hursomhelst knyta på mig dojsen mina och dra ut i löparspåret och få upp lite flås!
Förresten......
Jag kommer nog inte att orka pilla med utseendet på bloggen så det bli bara att vänja sig!
Utkast: Tjena, tjena ...
Tjena, tjena igen har bestämt mig för att man nog ändå skulle börja blogga igen, nu kommer det ju inte bli lika många inlägg som vilket pretentiöst fjortisvrak med en "modeblogg", eller en ännu mer pretentiös "mediafil" som lägger upp en sjuhelvetes jävla massa macrobilder på sin aukustiska gitarr, och på så sätt får fler än 150 läsare per dag.
Some serious självfinnande har hänt sedan jag slutade skriva och nu är jag tillbaka. Visst, livet har väl inte förändrats mycket men inläggen kommer nog att se lite annorlunda ut från hur de såg för ett halvår sedan, lite mer ilska och lite mindre deppighet men fortfarande inlägg som levereras med större precision än vad en krypskytt i Afghanistan kan uppnå!
Some serious självfinnande har hänt sedan jag slutade skriva och nu är jag tillbaka. Visst, livet har väl inte förändrats mycket men inläggen kommer nog att se lite annorlunda ut från hur de såg för ett halvår sedan, lite mer ilska och lite mindre deppighet men fortfarande inlägg som levereras med större precision än vad en krypskytt i Afghanistan kan uppnå!
Man kan ju fråga sig:"Åh, Kristoffer du store och allvetande, vad gör du mest nu förtiden?" Ja jag tänker ju inte vara den som undanhåller sådan värdefull information. Just nu så arbetar och sliter jag på Kvantum här i Luleå(det är bara att komma in och säga hej) och håller på med en hel del styrketräning, mycket mer än det samt att hänga med de andra bröderna och systrarna på helgen händer faktiskt inte, så tveka inte på att plocka upp telefonluren och slå det magiska numret!
Då ska jag ta och dra ihop denna kompott av svammel med några visa ord:
"Life is a bitch, then you die"
